Reinfeldt och mörkerjogg

30 september, 2015

Startade morgonen med en riktig Alfonsklassiker – rågflingegröt med lingonsylt. Ni kanske kommer ihåg den här?

   

 

Mina båtar har visst strandat lite. Men mycket gott! Speciellt när det var första natten som det var lite kallt inne med öppet fönster. Hösten kommer.

Sen blev det jobb på kontoret, faktiskt rätt skönt att landa lite. Har ju varit fullt upp. Var dags att börja fixa med budgeten för 2016. Projektet återstår att slipa på! Eftermiddagen spenderade jag med min kompis Fredrik Reinfeldt. Okej, vi kanske inte är kompisar. Fast han var ju faktiskt i Täby centrum och signera böcker när jag var där. Och nu var det ju liksom andra gången vi ”hängde” så i princip kan man ju säga att vi är kompisar….nästa lite eller nja ;)

  
Det här var alltså på Bisnodes event på Berns, där jag spenderade eftermiddagen. Fredrik Reinfeldt invigde eftermiddagen och höll ett riktigtbra tal/föreläsning. Fokus var på ledarskap men var väldigt mycket om världen som den är idag – 50% negativt, 50% positivt och en summering av detta med tanke på ledarskap. En superbra och mycket pedagogisk föreläsning. Kul!

Om det är någon som har missat det så är det alltså Oktober imorgon och det var så varmt idag. Nästan alla löv sitter kvar och är gröna och skjorta och skinnjacka var supervarmt. Bästa September någonsin. Känns verkligen som att sommaren försköts en månad i år. Kolla liksom himlen!

   

Det var däremot inte lika ljust när jag kom hem från kvällens löprunda.  Jag var alltså ute och sprang i det här. Tanken var att ta elljusspåret, jag gjorde det. Men det tog liksom slut… Det är nämligen så att kommunen satt upp nya lampor i 5km -spåret och jag såg att där 2,5 och 5km spåret delade sig så lyste det i båda och jag blev glad att slippa springa två varv i 2,5:an. Så jag sprang in på 5an och det gick bra i typ 1,5km – sen blev det mörkt. Där fanns nämligen bara lampstolparna, men inga lampor, alltså bara en ”pinne” utan lampskärm. Men det var för tråkigt att vända så jag sprang på 3,5km i mörker. Kanske inte helt säkert då underlaget man springer på blir lite svårt att avläsa. Men man får öva balansen och parera och vara med i varje steg så går det bra. Men på ett sätt gillar jag det skarpt, är liksom ett visst lugn att bara omslutas av mörkret och bara springa varje steg i taget framåt utan att se alla hinder längre fram och på vissa ställen verkligen följa kanten av vägen. Avslappnande och riktigt skönt. Längtade faktiskt ut i spåret hela dagen. Vem trodde att det någonsin skulle hända?!

 
Nu ska jag vara lite social med min sambo!

0

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.