Valen som förändrar våra liv – Civilingenjör i Luleå

1 april, 2020
civilingenjör i Luleå

Civilingenjör och Luleå

Att jag hamnade på Civilingenjörsprogrammet var också mycket av en slump. Där vill jag skicka ett tack till LTU’s marknadsavdelning. De var de första att skicka ut sin utbildningskatalog – som jag verkligen grottade ner mig i och såklar tittade på de vackra snöbilderna. För skulle jag flytta hemifrån skulle jag göra det på riktigt – helst långt och varför inte till en riktig vinter!

Första skidresan till Kåbdalis

Så jag blev lite kär i tanken om att plugga i Luleå och hade tänkt mig att bli ekonom så jag hittade två utbildningar – Internationell ekonomi och civilingenjör internationell ekonomi. Och tänkte att det kunde väl inte vara fel att ha lite teknikutbildning i botten. Jag hade ju alltid gillat teknik. Det tog nog en bra stund innan jag insåg att jag kastat om bokstäverna och att den utbildningen egentligen hette Civilingenjör Industriell Ekonomi och inte alls Internationell Ekonomi. Men det var ju ekonomi och lät ju kul – det kanske inte var så stor skillnad? Jag kanske skulle plugga till civilingenjör i Luleå ändå?

Efter noga övervägande bestämde mig till slut för att söka Civilingenjör Industriell Ekonomi på LTU som första handsval. Vilket visade sig många år senare egentligen inte innehöll speciellt mycket ekonomi alls utan mycket mer ledarskap. Den engelska titeln Industrial Management är betydligt mer beskrivande och korrekt. Så på ytterligare ett bananskal blev jag Ingenjör (VD-linjen eller PowerPoint-ingenjör som I-programmet och dess studenter också brukar kallas).

Jag fick chansen att besöka Luleå och kolla på lägenheter genom LTU innan jag började. Det var på den tiden (jag börjar uppenbarligen bli gammal) som det gick att välja lägenheter och bostadsbrist var ett okänt koncept i Luleå. Där mötte jag vad som visade sig många år senare skulle vara en av mina närmsta kompisars storasyster. Världen är som de säger: liten.

Efter att ha sovit på luftmadrass hos henne några dagar (tackar!) kunde jag äntligen flytta i i min alldeles egna första bostad. På Vänortsvägen 132, i ett alldeles nybyggt hus därav sent inflyttningsdatum. Där bodde jag några dagar eller någon vecka på en luftmadrass med en upp och nedvänd besticklåda som bord. En nyköpt men kantstött svart tallrik, ett stort glas, en uppsättning bestick, en liten kastrull och en vattenkokare. Det var vad som hade fått plats i väskan när jag flög upp till Luleå i slutet på Augusti.

Lägenheten den första tiden – lyxigt värre!

Resten av mina ägodelar skulle transporteras upp av mina föräldrar några dagar senare. Men eftersom jag inte ville missa någonting av nolle-perioden valde jag att hellre bo spartanskt några dagar än att missa en dag eller två för jag behövde flytta. Det var tufft. Jag hann dessutom ligga hemma sjuk en dag. Såklart fick jag den berömda nolle-sjukan, den är oundviklig. Men jag tror ändå det var rätt beslut. Både att bo på en luftmadrass i en tom lägenhet men framförallt att flytta till Luleå. Jag har aldrig ångrat det!

Stäng en dörr så öppnas ett fönster

Jag minns fortfarande den där sommardagen i sommarstugan när jag insåg att sommaren höll på att ta slut och det snart var dags att flytta. Det kändes verkligen som en era var över. Och ja det var den ju. Men som man säger; när man stänger en dörr så öppnas ett fönster. Att flytta till Luleå var början på så mycket annat. Jag är tacksam för det! Att plugga till civilingenjör i Luleå var verkligen ett av de valen som förändrade mitt liv. Till det bättre!

Har du läst första delen i Valen som förändrar våra liv?

Valen som förändrar vårt liv – Hur allting började

25 mars, 2020
Val som förändrar ens liv

Såklart är de val som förändrar ens liv högst oklara när vi väl fattar beslutet. Men så här i efterhand kan de utkristallisera sig tydligt och likt Sliding doors kan man undra var man hade varit idag om besluten sett annorlunda ut. Här kommer ett av de valen i mitt liv.

Hur allting började

Jag minns när jag skulle välja till gymnasiet och det där om att bli journalist hade länge varit en dröm. Därför blev det Samhällsprogrammet som stod överst på listan och där jag började en augustidag för vad som nu är – rätt så länge sen!

Där var jag i några veckor tills jag insåg att det inte var rätt plats för mig, jag var redan skoltrött – smittad av de helt klart mindre entusiastiska eleverna i min klass. Som inte för sitt liv kunde förstå hur jag frivilligt kunde engagera mig i elevrådet. Jag tyckte snarare att det var en bra sak eftersom jag på så sätt faktiskt fick någonting att säga till om. Vilket alla som känner mig vet är en av de sakerna jag är rätt så bra på!

När envisheten inte är en fördel

Jag tackar min mamma som insåg att mitt val av gymnasieprogram kanske inte blivit helt rätt och som pushade mig att använda livlinan ”ring en vän”. Vilket jag gjorde och hörde mig för hur det var på Natur-programmet. Och jo – där var det bra. Klassen verkade schysst och sådär. Han var dock rätt förvånad att jag hörde av mig eftersom det hade varit väldigt länge sen vi hördes innan. Men det ordern var vad som behövdes!

Envis som jag är hade jag själv helt ställt in mig på att här skulle då inte bytas något program eller skola. Har man bestämt sig så har man liksom. Den som ger sig in i leken får leken tåla. Men okej, jag insåg att det fanns bättre alternativ. Ibland kanske det inte är fel att inse att valen man gjort inte var de bästa. Det blev extra tydligt när personer i min egen klass på Sam undrade vad jag gjorde där överhuvudtaget med mina betyg, jag kunde ju gå Natur istället? Och ja tänkte jag då – det borde jag kanske.

Så en dag inte allt för långt in terminen gick jag till Syon och sa att jag ville byta till Natur istället. Eftersom det låg på en annan skola och hon med all säkerhet ville ha kvar min skolpeng på sin egen skola föreslog hon SMIT – samhällsprogrammet med IT inriktning. Det enligt henne var ju nästan samma sak. Jag delade dock inte hennes uppfattning. Så någon vecka senare började jag i den naturklass där min gamla kompis gick, jag tror någon hade slutat eller inte dykt upp så det fanns plats för mig i klassen.

Val som förändrar ens liv

Det är jag så tacksam för idag! Det där beslutet gör mig fortfarande på gränsen till tårögd. Jag inser att utan det beslutet hade jag inte varit i närheten av var jag är idag. Att stanna kvar i min första klass och utbildning hade nog utvecklat min person i en helt annan och med stor sannolikhet sämre riktning. Att byta gymnasieprogram, klass och skola var verkligen ett av de där valen som förändrade mitt liv.

På Natur fick jag vänner för livet. Och jag tänker fortfarande tillbaka på de åren och saknar de ibland. Jädrar vad kul vi hade tillsammans. Samtidigt som vi kämpade med matte, fysik och diverse jävliga stjärnfrågor på nationella proven. (Nej de var verkligen inte min grej!) Det gjorde att jag efter en härlig studentfest och den bästa sommaren, kunde söka mig vidare till Civilingenjörs programmet.

Civilingenjörs programmet förändrade sedan hur resten av livet fortskred!
To be continued!