Ja här om dagen gick det ju inte så bra att komma in i Kejsarpalatset i Chiyoda, Tokyo. Så någon dag senare gjorde vi ett nytt försök. Tyvärr bjöd morgonen på hällregn och vi var inte allt för pepp på att gå i en stor trädgård/park i ösregnet. Vi gav det någon timme (viiiiiila i sängen!) innan vi konstaterade att denna dag nog skulle förbi grå och trist. Men va fasiken, har man bestämt sig så har man. Så vi plockade på oss regnjackor, och jag köpte ett paraply i receptionen. Alltså, det måste regna ofta i Tokyo för ”paraply automater” fanns liksom på flera ställen. Stoppa i 500 yen (ca 50kr) och få ett paraply – ett genomskinligt, vilket är super för då ser man ut uppåt med och det känns inte så instängt.
När vi kom till Chiyoda och Kejsarpalatset hade vädret lugnat sig och jag kunde plocka ned paraplyet för en stund. Men det kom fler skurar så var glad att jag hade det med mig, även om jag mestadelen av dagen mest släpade runt på det. Hade de mest för att skydda väskan så att inte den blev dyblöt, och det gjorde sitt jobb!
Kejsarpalatset är så vitt vi kunde förstå fortfarande i bruk och används av den kejserliga familjen. Så huvudbyggnaden och stora områden har man fortfarande inte tillträde till. Det som anses som ”Kejserliga Palatset” är en stor trädgård eller park, mitt inne i city. Som en egen ö omringad av vallgravar. Här är lite mer detaljer om Kejserliga palatset från Wikipedia om ni är intresserade.
Trädgården är väldigt stor och med många stora träd i Bonsai-känsla. Med regnet i parken så tedde sig alla ytorna väldigt gröna, trots den gråa himlen.
Efter att ha strosat runt i parken en bra stund gick vi och såg på den kända Nijūbashi-bron, som kan ses utanför området. Men som är avstängd att gå på, men är väldigt vacker.
Sen tog vi ett varv runtom hela området. Vi hade uppfattat det som att det fanns ett 5km joggingspår inne i parken. Men efter att ha ”gått igenom portarna” in i parken, visade det sig att man bara 50m senare kom ut på andra sidan. Joggingsträckan (som hade hänvisning åt att man skulle springa moturs) visade sig istället bara vara en vanlig trottoar runt hela parken, som dessutom gick precis vid en väldigt trafikerad väg. Vi i Sverige ska vara glada över tillgången till fri natur och bra löpområden. Detta område hade massor med löpare, trots att omgivningen inte alls var så bra egentligen. Men troligen 100 gånger bättre än att springa ”mitt i Tokyo”.
Däremot fick vi se Nippon Budokan, en åtkantig kampsportsarena där OS tävligarna i Judo hölls 1964. En häftig byggnad där det under vårt besök också pågick någon tävling. Kampsportsarena i Japan, det är liksom något speciellt!
