Browsing Tag

resa ensam

Veckans Yey och Veckans Nay – hemma igen och träning

9 juli, 2017

Veckans Yey – Hemma igen

Borta bra men hemma bäst som man brukar säga. Jag älskar att resa. Det är liksom livets salt och peppar – funkar utan men är inte alls lika gott! Men efter att ha varit borta en vecka själv, och dessutom hunnit med infektioner och sjukhusbesök så var det rätt gött att komma hem.

Mamma kom förbi en sväng på måndagen när jag var ledig och kolla läget, tog en promenad och käkade sallad med räkor. Så skönt att hinna landa lite hemma innan jobbet drar igång igen. Tips till er alla när ni vet att ni landar sent efter semestern. Har ni möjlighet att ta en dag till ledigt dagen efter – do it! Så värt det. Dessutom gjorde det att den här veckan blev en kortvecka.

Sen var det såklart mysigt att komma hem till Daniel igen. Jag tycker fortfarande att det är värt att åka bort själv, för det är först då man åter igen kommer håg vad det är man har hemma. Det är nyttigt att vara ifrån varandra – kort som länge. (Ja inte för länge då…)

Sen var föräldrarna över och käkade grillat i fredagskväll en sväng också. Så jag har passat på att fylla upp min ”social-mätare” den här veckan. Man brukar ju prata om ”paj-bitar” som ska vara bra fördelade mellan fritid, arbete och familj. Jag tycker om att se det som mätar. Ni vet sådana man har i TV-spel för liv. Här har vi tre mätare fritid (egentid kanske), arbete och familj. Att fylla på en har en tendens att få det att minska i de andra. Så det gäller att planera sina 24 timmar väl. För vi behöver alla de olika delarna i livet.

Veckans Yey - Hemma igen

Veckans Nay – Träning

Veckan innan Portugal hade jag bra flyt. Fick in 4 eller 5 pass trots en ganska intensiv vecka. Simning, löpning och styrka fanns med. Kändes som att knät var bättre efter många månader av strul och ett snällt 30 minuters intervallpass utan knäskydd fungerade. Så skönt!

Sen kom det liksom ett rött ben emellan och semester spenderades betydligt mer liggandes och sittandes än vad det var tänkt. Blev ju lite surf och endel promenader så jämför med en vanlig kontorsvecka var det väl inte så illa. Men någon superbra träningsvecka var det ju inte.

Den här veckan har liksom inte varit bättre. I måndags tog jag och mamma en 6km promenad och det var inte benet supernöjt med – så det blev att vila resten av dagen. Prövade några armhävningar på tisdagen men vaden gillade inte alls den belastningen. Så resten av veckan har blivit vila, men inslag av kortare promenader. Så träningsmässigt är den här veckan NAY! Men förhoppningsvis kan nästa vecka börja rulla på som vanligt egen. Det ser jag fram emot. Nacken uppskattar inte min stillasittande livsstil. Så fort jag inte rör mig ordentligt blir jag stelare än vanligt och får huvudvärk. Så dags att röra på fläsket igen!

Veckans Nay - Träning

Jag drar och surfar – att resa själv och lära sig surfa

13 juni, 2017

När surfsuget blir sådär stort att man spontant tar en vecka ledigt från jobbet och drar till Portugal. Jag önskar att jag skrev det här ifrån en solstol i just Portugal, men riktigt så spontan har jag inte lyckats blivit ännu. Även om det vore drömmen.

Däremot så hoppas jag få skriva från en solstol i Portugal om två veckor. Jag sticker nämligen till Ericeira söndagen efter midsommar och blir borta en vecka. Sol, vågor och sköna dagar är planen.

Att resa själv

Tillbaka till det där med att resa själv. För denna surfresa till Ericeira, Portugal gör jag just ensam. Jag borde tatuera in mottot Ska det hända någonting, så får man göra det själv. Och ju längre i livet jag kommer ju mer är jag tillfreds med tanken. Ser till och med riktigt fram emot att få åka en hel vecka på äventyr ensam. Bara det är lite adrenalinkick i sig liksom. Samtidigt som man inte behöver bry sig om någon annan, eller göra som någon annan vill. Å andra sidan får man lösa allting själv.

Jag ska åka på ett surfcamp med Lapoint och bo i Villa Lizandro, nära stranden, med pool och med gångavstånd till stan. Håller tummarna för fint väder och våtdräktsbränna!

Jag drar och surfar - att resa själv och lära sig surfa

Att lära sig surfa

Jag har fortfarande någon slags romantiserad bild av att surfa, om surf bums (it perfectly okay to look!) och hela livsstilen. Första vågorna i Byron Bay, Australien gav mersmak. Andra vågorna i Hossegor, Frankrike gav blodad tand. Förhoppningsvis blir Ericeira, Portugal tredje gången gillt för att officiellt ha fastnat. Min mobilbakgrund säger ”Saltwater cures all wounds” och än så länge har det aldrig slagit fel.

Det är inte lätt att lära sig surfa – det vore fel att säga. Det är dessutom fysisk tungt att kravla runt i vitvattnet. Mentalt krävande att tumlas runt i vågorna. Men det är värt det. Det är till och med värt kalla, fuktiga våtdräkter tidigt, tidigt på morgonen, fastän man är morgontrött. För lyckan av att fånga en våg toppar det! Känslan av att glida fram över vattnet är beroende framkallande. Därför ska jag åka igen. Lära mig surfa. Förhoppningsvis ordentligt på gröna vågor den här gången och inte bara rakt fram.

Jag ska åka själv – för jag längtar.

Jag drar och surfar - att resa själv och lära sig surfa

Nedräkningen har börjar!

Dublin via Heathrow – lugnt eller stressande

18 februari, 2017

Åtta timmar resa för några dagar i Dublin – låter ovärt! Mammas, och de flestas, reaktion på helgens resa. Men nu var jag ju oavsett tvungen att ta mig hit, för eller senare. Dublin alltså, gårdagens destination. Och helgens häng. Innan jobb vankas måndag-tisdag. (Föreläsningar och studiebesök på Google – Yey!)

Men, visst flygplatser är stressande. Mycket folk, upp och nerpackande av saker. Hålla ordning på grejer. Släpa på grejer. Oroa sig för att väskor inte ska komma fram. 


Och just det – frågade vid incheckningen på Arlanda om det var okej att jag hade bestick i handbagaget och ja, det var ingen fara. Great.

Fastnar sedan säkerhetskontrollen på Heathrow, efter att jag dessutom fick göra full-body-scan. Att detta dessutom hände mitt i shiftbytet och alla prylar och folk var överallt gjorde ju inte saken bättre. Känns sådär säker när passet är på ena sidan med plånboken och du själv på andra sidan säkerhetskontrollen, och sedan andra väskan på något specialspår där det inte är några människor. Till sist ville de i alla fall kolla igenom ryggsäcken och undrade ”do you have any sharp items” well, ja bestick. ”You have a knife?!” Alltså, ja men… det låter ju så drastiskt när du säger det. ”They told me I could bring it in Stockholm, and it was British Airways” – ”Well in London you can’t!!!!” Nej, nej, släng den då. Sån tur var låg den ju med frukt och en gaffel och sked så hon beslagtog den bara och släpte iväg mig. Kändes som att det var tur att jag inte hette Mohammed….


Förstod sedan vad folk menade med att undvika Heathrow. Fredagkväll och byte var rätt stökigt. Sjukt mycket människor och 411 pass och säkerhetskontroller (på Arlanda, Heathrow och i Dublin multipla gånger…) Och så var det sjukt mycket folk.

Lugnade nerverna (från någon slags social fobi med för mycket folk!) med saker jag kände igen från UK tiden och som England gör bra! Walkers shortbread och Aero bubbelmintchoklad (mamma- jag spillde visst på vita skjortan….)



Sen väntade jag på boarding vid gaten.


Hittade tillslut fram till Dublin. Gav till ett glädjetjut när väskan visade sig ha klarat transfern på Heathrow och gav mig iväg för att hitta en buss att ta mig till stan med.


Hittade rätt, blev tillfrågad om jag var en local, well no, och hittade hotellet.

Checkade in och gick ner och beställde en hej dundrans väl-dressad (?!) Ceasarsallad med grym grillad kyckling och troligen lika många kalorier som en mindre hamburgertallrik. Men go var den! Drack en öl och pustade ut.


Trots många byten, osäkra ”nästa transportsteg” och ingen att dela det med så var jag ändå rätt nöjd med resan. Som jag brukar vara. Väl på planet infinner sig liksom ett lugn som jag har svårt att hitta någon annanstans. För du kan fysiskt inte gå någonstans. Icke. Det går inte. Så det är bara att enjoya sina timmar och till exempel läsa en bok.

Från jobbet har jag fått denna. Detta är Lean. Som jag igår hann läsa från pärm till pärm. 

För att vara en informativ bok så var den väldigt lättläst och intressant! Riktigt bra bok som rekommenderas om du arbetar eller är intresserad av Lean. Så jah lyckades få en hel del gjort på mina timmar på planen. Så jag var rätt nöjd med resan. Men ja, får jag välja blir det nog via Köpenhamn eller så nästa gång.

Hörde också att British  Airways personal strejkande, well enda gången jag inte åker SAS och det såklart inte är SAS-personal som strejkar. Jaja, förhoppningsvis slutar de till på tisdag.