Browsing Tag

2017

Look back – April 2017

2 maj, 2017

Så blev det Maj igen – och jag tänkte att vi skulle kika tillbaka på April. Som verkligen susade fram i någon slags rekord fart.

Vad börjar April med? Jo – 1 April. Jag lurade ingen själv. Jag avslöjade några första aprilskämt, så som Coolstuffs med ett piller som man skulle svälja som man sedan via en app kunde få att expandera i magen för att minska hungern. Visserligen praktiskt om man vill gå ned i vikt. Men riktigt – nja.

Sen hann vi även med att vara så här glada innan Tribute to Queen på Kajplats 9 med mina föräldrar.

Look back - April 2017

Det blev typ vår nr 1 och jag gick på promenad i solen och vi byggde färdigt garderoben i sovrummet.

Look back - April 2017

Look back - April 2017

Jag och mamma var i Stockholm och såg på Tutankhamunutställningen och käkade underbar libanesisk mat.

Look back - April 2017

Look back - April 2017

Terrorattentatet i Stockholm, utanför Åhléns skedde och Sverige slöt upp i gemensam kärlek för vårt land och dess invånare.

Look back - April 2017

Det blev påsk och vi käkade massa påskägg och ägnade påsken åt att fixa i huset, och umgås med släkten.

Look back - April 2017

Det resulterade bland annat i att vi blev färdiga med gymmet! Lyckan!

Look back - April 2017

Och så handlade vi lite mer saker på IKEA.

Look back - April 2017

Körsbärsträden blommade i Kungsträdgården och jag käkade lyxig sushi med Lovisa på Hattori Sushi Devil.

Look back - April 2017

Look back - April 2017

Sen var det så klart en hel del jobb under månaden. Säljkonferens, marknadsmöte och digitala dagar med koncernen.

Jag tar med mig följande frågeställningar – som så länge de besvaras med nej innebär att det bara är att köra på. Om det finns någon osäkerhet kan det vara värt att begrunda handlingen en gång till:

  1. Kommer någon att dö?
  2. Kommer någon att få sparken?

Är svaret nej på 1 och 2 är det alltså bara att köra på. Fail fast, och faila mycket. Ju fler gånger man misslyckas ju fler gånger lyckas man. Så det tycker jag vi tar med oss in i Maj och avslutar med den här bilden!

Untitled

Det var Look back – April 2017!

14 Februari Alla Hjärtans Dag – eller en vanlig tisdag

13 februari, 2017

Alla hjärtans dag! Det kommersiella jippot eller bara ett tillfälle för alla gnällspikar att gnälla lite mer? Åsikterna är delade, helt klart. Mina med om jag ska vara ärlig. För motståndarna som säger att man ska visa att man tycker om varandra varje dag på året har ju en poäng. Samtidigt så är ju jul ett tillfälle att umgås med nära och kära – som att man inte ska göra det resten av året?

Nja, så konsekventa i gnällandet är det väl inte. Den negativa skaran. Men å andra sidan tycker jag överflödet av överprisade rosor, fem miljarder geléhjärtan och söta specialsmycken kanske är lite att ta i. För med alla specialdagar – alla hjärtansdag, kladdkakansdag, black friday som blev black weekend, påsk, nationaldagar och hemvändardagar – hur ska vi någonsin hinna med vår vanliga tråkiga vardag? Eller är det bara jag som blivit gammal och inte hinner med?!

Jag tycker inte det kommersiella i Alla Hjärtans Dag är något att klaga över. Det är ju faktiskt ingen som tvingar oss att köpa någonting alls. Vill du ha ett hjärta till din älskling kan du ju faktiskt karva ut det i närmaste vattenmelon eller sockerkaka. Handlarna gör bara sin business. Det hade du också gjort om du drev företag. Vem skulle inte ta chansen liksom?

Sen är det klart att det är mysigt att ha en trevlig kväll med sitt hjärta sådär på en tisdagskväll. Om man har något. Så länge det inte är så upp hypat så att det känns dåligt för de som är ensamma så tycker jag det är okej. Men du kanske ska ge den där asken med gelé-hjärtan (eller sockerkakan!) till din bästa vän istället. Hen kanske behöver den mer än ditt hjärta? För Alla Hjärtans Dag borde inte förknippas så mycket med ”sweet hearts” som den borde förknippas med att visa andra att vi bryr oss.

Alla Hjärtans dag

Ska jag fira alla hjärtans dag då? Ja och nej. Jag har köpt presenter något år tidigare. Men i år tänker jag inte göra det. (I ärlighetens namn så har väl ”presentandet” härifrån varit rätt ensidigt. Då jag älskar presenter och Daniel mest verkar tycka att det är mentalt jobbigt att få saker (inte nödvändigtvis av mig) så är han också rätt dålig på att ge några – speciellt av typen ”spontana”.) Så i år får det blir lite mys istället för presenter, exakt hur har vi inte ens bestämt oss för. Vi låter morgondagen visa vad som faller oss i smaken. Kanske tränga oss in med några andra på någon restaurang, kanske handla hem något. En gemensam middag av något slag blir det i alla fall.

Du då? Ska du fira Alla Hjärtans Dag? All in? Inte alls? Med geléhjärtan och specialvin? Tell me! :)

Förra året var ungefär lika romantiskt och jag satsade på sparring och rödläpp.

Krispig vinterlöpning – en bra söndag

12 februari, 2017

När jag vaknade imorse, bredvid min älskling, utsövd, med solstrålar från en blå himmel lysandes in genom fönstret ned på täcket – då kändes det som en bra morgon! När agendan bara innehöll födelsedagskalas och umgås med de jag tycker om. En bra söndag helt enkelt.

Magen längtade efter bananpannkakor och chia-hallonsylt. Så det fick det bli. Tillsammans med en kanna pressokaffe framför Now you see me 2 som vi började kika på igår kväll, men aldrig orkade se klart. Just då kändes träning så långt borta. Jag kände hur mysbyxor och kaffe under filten i soffan var exakt det jag ville göra. Men strax efter tolv när filmen var slut och jag hade borstat tänderna, då lockade det fina vädret mer.

Det såg ut som att det var riktigt burrigt ute och jag var rädd för att det inte var något löpväder. Vill inte ut och springa om det är för kallt. Har man redan astma behöver man ju inte tänja på gränserna för mycket. Men mobilen visade -2 och solen fortsatte stråla. Så jag bytte om och tog på mig löparkläder och tryckte in Digster Running-listan i öronen och gav mig iväg.

Hade lagt in distanspass i mobilen som träningsmålet för lördagen. Men garderobsbygget kom emellan. Därför satsade jag på distanspass idag. För mig innebar distanspass att dra milen. Det var nämligen rätt länge sedan jag sprang över 6km. Och det längsta jag har sprungit är väl mer eller mindre en mil. Så jag bestämde mig för en bekväm fart med fokus på att bara orka runt. Och det gick fint! Känns skönt när jag hittat en nivå på löpningen som gör att jag rätt så bekvämt kan ta mig runt 10 km utan att dö litegrann. När jag kom hem var jag såklart svettig och trött, men pulsen var helt klart under kontroll och jag kände mig pigg och fräsch – ja åtminstone efter duschen!

Krispig vinterlöpning - en bra söndag

Sen blev det födelsedagskalas för Moster med kakbuffé och släktkramar! Vägde upp milen med bullar och kakor till lunch! Sen blev det en kall promenad med Zammy innan vi gav oss iväg hemåt igen.

Och nu sitter jag här i fåtöljen och undrar vart helgen tog vägen? En bra helg med fixande hemma, frisk luft, träning, mystid, ljusa dagar och mörka kvällar. Nu laddar vi för en ny vecka. Ett, två, tre…. let’s go!