Ohej.
Förra månaden sa jag – nästa månad blir det lugnare! Nu är snart ”nästa månad” slut och det var då inte lugnare. Skickade precis iväg kvällens sista mail. Som dessutom inte innehöll en fin broschyr som jag helst hade velat. Utan en förklaring om att tyvärr, denna gång så kommer jag inte hinna göra den. Vanligtvis var tiden tight för att få fram den. Men med det här tempot som de här veckorna haft så var det osedvanligt kort tid.
Jag satt nyss framför datorn och tänkte att det här kommer inte bli något bra. Det kommer bli ihopkastat och ändå ta mig halva natten. Och så hörde jag alla kvinnor i Drivet och Framgångspodden säga ”Nej”. Säg nej. Det händer inte ofta. Men ikväll sa jag nej. Jag ska vara ledig imorgon och jag måste ändå sova några timmar. Så nej. Den här gången hinner jag inte. Jag kan titta på det på måndag – om ni hjälper till med input. Jag kan ta av de timmar som finns då och leverera något – om det lever upp till den kvalitén som en broschyr är värd. Annars är det faktiskt bättre utan den. Så nej.
Dygnet har inte 27 timmar, vilket är vad jag skulle behövt. Minst.
Varje månad ser liksom ut att fylla upp nästa månad. Men sådan tur är är det påsk nästa månad. Då ska vi fixa hemma. Förhoppningsvis ta oss bort lite mer från flyttkänslan. Det börjar ju verkligen bli dags nu. När man kommer hem orkar man liksom inte. Men det vore en fröjd om det blev fint. Och idéer finns. Nu gäller det bara att skapa tid.
Det är ändå något som jag i mitt ibland ganska tighta schema tycker är viktigt. Dagar att ta det lugnt. Imorgon ska jag på The Influencer Convention – alltså ledigt från 8-17 jobbet, men ändå en arbetsdag rent tidsmässigt. Det har varit inplanerat sen länge och det ska jag iväg på. Och jag tänker inte sitta med min andra jobbdator där. För oavsett om jag är i Thailand, eller Saltsjöbaden så är det min fritid. Den är värdefull.
Så nu ska jag krypa till sängs och ladda sömnkontot! Vi syns imorgon!
