Eller för att vara mer exakt – ”Sommar semester är inte energi äventyr” inklusive särskrivningar och allt.
Så stod det skrivet med kylskåpspoesi på min anslagstavla hemma i rummet hos föräldrarna. Den anslagstavla som nu mer fått flytta in i kontoret hemma i huset. Av ren vana, genom att ha sett den där meningen i många år, satte jag upp den igen här om veckan.
Men igår gick jag förbi anslagstavlan. Jag läste meningen och kände med all tydlighet att jag har förändrats.
Jag kommer fortfarande ihåg när jag knopade ihop den där meningen. Det var sommarlov och jag älskade att sitta uppkrupen i soffan med en bok, ligga på bryggan och bada i sjön.
I år spenderade jag semestern med att cykla många mil, gå långpromenader, simma i sjön och måla huset. Alla timmarna på kontoret behövde varieras med timmar i rörelse. Med energiäventyr.
När jag skrev den där meningen var energiäventyr något dåligt. Det var utanför komfortzonen, obehagligt och dränerade mig på energi.
Idag är energiäventyr något bra. Att utforska nya ställen på cykel eller vandrandes långa sträckor i en ny stad kräver visserligen energi, men det ger också energi.
Igår tog jag bort inte.
”Sommarsemester är energiäventyr”
Eller ja, det är fortfarande särskrivet… kylskåpspoesi har sina begränsningar.
Borttagandet av inte tillsammans med det faktum att jag inte längre kan sälla mig till skaran som pratar om sina outnyttjade gymkort får mig att inse att en förändring verkligen har skett.
Jag är inte längre en otränad person, jag är en tränande person. Som mår bra av rörelse och som inte längre får slita så otroligt hårt för att få till träningen.
Förra veckan hade jag en dålig träningsvecka – då hann jag med fyra pass. Konstaterandet av det här om dagen fick mig att le. Mitt gamla jag hade tyckt att jag var crazy…
No Comments