Lunchlöpning – ett sätt att fånga dagsljuset

30 januari, 2017

Hörrni, visst känns det att våren är påväg? Fåglarna kvittrade som sjutton igår och idag lyste solen en stund där runt lunch. Ja strax efter att det regnade och strax innan det blev helmulet igen, men ändå! Ett tag såg det dåligt ut för lunchlöpningen – nej, jag tänkte faktiskt inte springa om det var nollgradigt och regnade. Någonstans får liksom gränsen gå för hurtigheten. Men det slutade regna! Och solen kom fram!

Så, då hade jag ingen anledning att stanna kvar inne. Jag drog på mig träningsbrallorna, min knallrosa sportbh, Lule-tishan med lång ärm, Gortex-tröjan (den har sina år på nacken så får agera löptröja nu, det gör den bra!) och dubbskorna och drog ut på lunchlöpning. Ja, dubbskorna behövdes faktiskt, i skuggan var isen fortfarande kvar – det är så på landet!

Det blev 6km i högst oklart tempo (glömde sätta igång pulsklockan..) men med solen i ansiktet och alldeles lagom temperatur. Mötte en granne med hund som i alla fall hälsade att det här blir ett bra tempo! Så jag får väl helt enkelt lita på henne. Skönt att komma ut var det i alla fall.

Lunchlöpning

Om jag inte jobbar? Jo då, men att röra sig lite på lunchen har jag kommit på är helt underbart. Alltså kanske inte just då, men absolut efter! Det är ett sånt klockrent avbrott från jobbet och verkligen den mänskliga motsvarigheten till Reboot. Nollställa systemet och starta om efter lunch. Mycket värt! Eftermiddagen kan jag annars tycka känns lång, men med ett lunchavbrott tycker jag den tar slut typ direkt. På gott och ont eftersom man har massor att göra. Men hinner garanterat med mer när jag stoppar in träningen än jag skulle gjort utan den!

Så ni som inte prövat lunchträning för att man inte hinner (om rasten helt enkelt är för kort; flörta lite med chefen och se om ni inte kan få ta några minuter mer lunch och jobba ikapp det sen – så värt!) gör det. Jag var verkligen anti lunchträning förut – men nu har jag fastnat. Morgonträning är inte min grej, men lunchträning är skönt. Avbrott från dagen och dessutom är man klar när man ska hem!

Nu på vintern är lunchträning utomhus ännu bättre, eftersom man får en chans att fånga ljuset. För även om våren väntar runt hörnet så är det fortfarande mörkt och kallt på kvällarna. Ta en lunchpromenad runt huset – det är du värd!

När på dagen tränar du – morgon, lunch, kväll eller när som?

0

You Might Also Like

3 Comments

  • Reply pilla 30 januari, 2017 at 20:52

    Jag föredrar före jobbet eller efter. Har testat lite lunchlöpning ibland men känner mig bara stressad.

  • Reply Johanna 2 februari, 2017 at 21:18

    Jag försöker komma ut på lunchen men tycker det är ett bök med att ha med ombyte och det tar tid, hinner antingen bli vrålhungrig eller får jogga proppmätt… Så föredrar före eller efter och har precis börjat försöka föredra före med utomhuslöpning nu när det börjar bli ljust!

    • Reply Julia 3 februari, 2017 at 09:14

      Jag kan inte mer än att hålla med dig Johanna, gällande ”böket” att släpa med kläder. Innan gick jag alltid till jobbet och en extra väska med träningskläder var inte alls smidigt. Nu när jag åker bil så är det enklare att bara ”slänga in” väskan. Jag brukar se till att käka något mer mellanmål just när jag tränar, typ lite kvarg en stund innan, eller en frukt precis innan så man slipper hungra ihjäl. Jag har verkligen inte varit en lunchtränande människa tidigare, men med lite rutin tycker jag nu att det fungerar bra. Utomhuslöpning när det är ljust är dock inte att underskatta! Men än så länge hinner det bli mörkt innan jag är hemma.

    Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.