Förra veckans Adrenalinkick – ZipLine i Åre

Jag påstår i introt till den här bloggen att den handlar om adrenalinkickar, men tycker ibland att den svämmas över av matbilder och vardagsfoton. Men ibland så! Ibland får jag in de där adrenalinkickarna som jag kan leva på ett tag. Ja för visst är det så – när du en gång vant dig vid de är det svårt att inte få de ibland.

Förra veckan i Åre hade jag alltså anmält mig för att åka Zipline. Zipline kan du alltså tänka dig som de där linbanorna med små bildäck under som man swishade fram på när man var liten. De som fanns i lekparken, på zoo och sådär – ni vet va? Det här var alltså snäppet värre. Och bättre så klart!

Här kommer jag in mot landningen efter första banan. Ja för vi fick åka fyra stycken!

Riktigt sådär lugn och avslappnad som jag ser ut här kan jag ju inte påstå att jag var ungefär 20 sekunder tidigare.  Typ här, uppe i det där tornet:

Här började det bli lite pirrigt men så pepp!

Och det var inte bara jag som var pepp när vi tog liften upp. GirlPower gänget fortsatte leverera. Inga sura miner! (Men en jädra massa kameror av olika slag!)

När man står uppe i det där tornet och ser den här vyn. Då frågar jag mig varje gång – varför gör jag det här. Vaaarför, gör jag det här? Sen gör man det.

Och vad gör man? Jo, man tar sina två slingor som sitter i fallskyddsselen (”fel” märket dock – ajaj), och kopplar in sig på linan. Sen hoppar man ut typ 10-15 meter över marken och swishar i en jädra fart, dinglandes under stållinan många, många meter över en stor ravin för att 350 meter senare mer eller mindre tvärstanna och fara lite fram och tillbaka innan man ser sådär tokavslappnad och chill ut som jag gör på första bilden.

Sen har man bara tre ziplines kvar för att ta sig ner för berget. Lift upp. Zipline ner. Me like!

Vi gjorde alltså den här turen med Camp Åre, och det går bra året runt. Vinter som sommar. Men ska du göra det på rätt sätt, måste du bära hjälmen med stil. Som jag!

Notera dessutom att jag inte ens på fritiden kan hålla mig ifrån stållinorna. Jag liksom kastar mig utför stup för att få hänga i stållinor, leka med fallskyddsselar och kolla på schacklar.

Daniel fick en Go Pro av mig och sin familj för något år sedan. Jag funderade verkligen på varför jag inte hade lånat med det när jag hängde där i zip-linen. Hade varit kul att ha på film. Samtidigt som jag verkligen tycker att de här grejerna ska upplevas live, och gör sig helt klart bäst live!

Här är Sofia påväg in efter ett av våra åk. Det här är varför man gör det. För den här känslan!

Den första zip-line banan var lång, den sista banan var snabb som sjutton, den andra var härlig och den tredje fick vi en liten utmaning på av våra guider. Nämligen att hålla händerna på ryggen, gå ut baklänges, stå med tårna på kanten och falla handlöst bakåt. Vilket resulterade i ungefär 2m fritt fall innan linan rycker in. Det var en liten mental utmaning – men så skoj!

Om du åker till Åre, bör du åka zip-line! Men såklart! Om du gillar en adrenalinkicka alltså, för det får du. I promise!

 

2