Veckans Yey – Å-loppet

Vid lördag lunch var det dags för Å-loppet. Kvartsmaran runt Eskilstuna ån. Den finaste kvartsmaran säger det. Det framgår dock inte hur många andra kvartsmaror det finns, eller vad jämförelsen är. Själv föredrar jag väl att säga att jag sprungit milen – det är ju mer vad det är känner jag. 42 195 meter är en ett marathon, alltså är en kvartsmara 10 548 meter = 10,55 km.

Lördagen bjöd på riktigt superväder i Eskilstuna. Kanske däremot inte det bästa vädret för att springa milen. Drygt 25 grader, klarblå himmel och gassande sol. Det var varmt minst sagt. Att start och mål i år hade flyttat till stadsparken var en stor vinst. Alla deltagare och åskådare gömde sig under de höga träden. Stå i solen var inget som lockade.

Tävlingsledningen hade placerat ut vattenspridare längs banan och uppmanade alla att dricka massa vatten innan start. Själv grundade jag med en resorb och avslutade tävlingen med en resorb.

Själva loppet

Jag startade i en av de tidiga startgrupperna med sikte inställt på 55minuter. Jag vet att 55 minuter skulle bli tufft. Även om det inte var över 25 grader varmt. Och även om det inte var dryga milen, utan bara milen. Men nästa grupp var på timmen och jag ville ändå försöka komma under timmen. Det lyckades jag med och gick i mål på 59:20. Det gav mig en 80e plats av damerna som startade och något jag var väldigt nöjd med.

Det var ett tufft lopp. Hettan var påtaglig och jag är mitt sämsta löparjag när det är för varmt. Jag drack vatten vid varje vattenstopp – vilket var 3 st per varv – så 6st vattenstopp totalt. Anna Wretling pratade om det där med att hälla i sig vatten i farten när man cyklar och hur svårt det är. Jag valde därför att stanna/ små lunka ta 2 klunkar och fånga en till mugg att hälla över huvudet. Det var verkligen välbehövligt. Dessutom siktade jag in mig på varje vattenspridare och älskade de som stod och sprutade vatten från badhusets balkong! Det visade sig dock att mitt headset inte tyckte det var fullt lika bra – det ligger nu i en risburk och kryar på sig. Däremot så glad att det bara var sista kilometern det bestämde sig för att ge upp. Annars hade det blivit ett ännu tuffare lopp.

Kände dock som vanligt att det snarare var flåset än musklerna som var utmaningen och när en herre försökte springa om mig på målrakan tänkte jag ”hell no” och körde en spurt. Kutade om tre personer och landade hem 80e platsen på Å-loppet för damer, 78e i klassen och 409 totalt. Med tanke på hur mycket jag sprungit i år är jag nöjd! Måste ha varit mitt PowerWoman-Linne som gjorde susen.

 

Veckans Nay – Träna inomhus

Maj har ju varit något av ett rekord i år och så himla högsommarvarmt och härligt. Vad som inte är lika härligt är att inga av inomhussporterna är anpassade efter det här. Ju-jutsun har säsongsavslutning, men inte förrens den 15 Juni. Det innebär alltså att jag har 2 pass inomhus varje vecka inför graderingen. Eftersom graderingen kommer, kan jag inte direkt hoppa över de passen.

2 pass inne innebär 2 pass träning mindre utomhus och med tanke på vädret nu är det enda man vill att vara utomhus. Pollen är påväg bort och cykling, simning, löpning och ja vad som helst som man kan göra ute känns så mycket mer lockande.

Men nu laddar vi för en ny vecka. Jag ska vara ute så mycket jag kan mellan jobb och inomhus-träningar. Söndagen  har jag i alla fall spenderat utomhus supermycket – balkongbygge och kajak lektion med vår granne. Vi kan sammanfatta den senare med vinglit värre – men definitivt på den positiva sidan av veckan.

Heja fint väder.

0