Ja, idag har jag och Danne faktiskt varit tillsammans i fyra år! *plats för klyscha* Vart tog tiden vägen?
Å-festen E-town 2012. Han jobbade så trillade in till Lovisa och Viktors lägenhet efter jobbet. Vi snackade och hade trevligt. Sen jobbade han kväll nästa dag också men hörde av sig under dagen efter att ha fiskat reda på mitt telefonnummer och ville hänga vidare på Å-festen ändå. Så det gjorde vi. Sen blev det Batman på Heron city någon dag efter det. Sen slutade vi liksom inte prata. Och här står vi 4 år senare med ett gemensamt hus!
Vem trodde det? Inte jag och Daniel i varje fall. Sommarflörten som liksom inte tog slut. Vi har Lovisa och Viktor att tacka för det. Så tack! Jag är så glad att jag har er, allihopa!
Under fyra år har vi klarat distansförhållande, plugg och olika städer. Det var ju kanske inte optimalt att flytta till England tre veckor efter att vi träffades första gången. Men inget par har nog någonsin snackat så mycket skit och meningslösa konversationer som vi gjorde när jag bodde i England. Konversationer som kändes helt naturliga och som jag i efterhand förstår hur mycket han verkligen måste velat ringa eftersom att ”bara prata” i telefon kan vara en av de sakerna Daniel är sämst på. Fast inte när det behövs förstås, varken gällande mig, eller hans vänner!
Att få dig att fastna på ett vettigt kort är också en av de sakerna jag haft svårast för under de här fyra åren. Så en bister uppsyn får räcka, vi är ju i alla fall med båda två!
To the moon and back – nu kör vi en jädrans massa fler år!