Tokyo Skytree

I Måndags hade vi återhämtat oss från Mount Fuji och satsade därför mot nya höjder. Vi tog tunnelbanan till Asakusa, efter att ha promenerat runt bland små butiker och besökt ett tempel (Sensoji templet som jag tänkte visa lite bilder från i ett senare inlägg) tog vi en promenad längs Sumida River och mot Tokyo Skytree.

I Asakusa upplevde jag det inte som att det var lika mycket skyskrapor som i Shinjuku där vi bor. Den tanken har dessutom har förstärkts av att jag här om dagen såg en skylt ”Skyscraper District” med en pil ut från Shinjuku Station. Säger liksom lite om området. I vilket fall. Det var enkelt att promenera mot Tokyo Skytree eftersom det stack upp bland husen och vi helt enkelt bara kunde gå mot det.

Som de flesta andra ställen i Tokyo så är en attraktion alltid inbäddad i en ”shoppingmall” så också Tokyo Skytree. När vi kom fram började det bli dags för mat och vi tog första bästa trevliga ställe, som serverad stekta nudlar. Jag tog en med skaldjur och Daniel en med kött. En av de bättre rätterna vi ätit fram till dess. Killarna som jobbade där (på typ 10kvm) verkade dock ha haft det roligare. Verkar jobbigt att arbeta där man alltid är under uppsikt av kunderna och liksom aldrig riktigt kan få en lugn stund.

Vi hade dock flyt med köerna till Tokyo Skytree. Hela anläggningen såg ut lite som Empire State Building med kösystem som skulle klara av väldigt mycket folk. Vi lyckades dock bara gå rätt in, vänta på 3 personer, ta hissen upp direkt och få möjlighet att titta ut över ett nattligt Tokyo direkt vid fönstren.

Det var faktiskt verkligen värt det! Så himla vackert på natten. Från våning 350 har man liksom hyfsad utsikt över stan! Totalt är Tokyo Skytree 634 meter högt. Vi valde att stanna på våning 350, men man kan även betala extra för att åka upp ytterligare ett antal våningar och käka på restaurangen där uppe, som troligen har grym utsikt över staden om det är bra väder. (Troligen får du även betala för utsikten…)

Både jag och Daniel är överens om att Tokyo gör sig bättre på natten. Visst är det en häftig stad även på dagen. Men på natten med alla neonskyltar, upplysta byggnader och skyskrapor så är den något speciellt. Därför rekommenderar jag heller sena kvällar än tidiga mornar (såklart!) då får du känna pulsen ordentligt. Men var inte ute för sent för långt bort, tunnelbanan slutar gå runt 24 och det kan ju vara tråkigt att behöva hänga där tills tunnelbanan börjar gå igen på morgonen.

Efter vi sett Tokyo Skytree passade vi på att gå i gallerian en sväng, titta på diverse animerade filmprylar och dricka kaffe på Starbucks (vilket har blivit ett stående inslag här!). Sen bestämde jag mig även för att jag ville se på en film på Konica Minolta Planetarium och Daniel tyckte det var helt okej. Konica Minolta Planetarium är lite som Cosmoniva i Stockholm. Vi såg en film om stjärnor, där stora delen av filmen gick ut på att titta på en stjärnhimmel och en röst berättade om stjärnorna. Men även en del från en av de Japanska öarna. Hela filmen är på Japanska, men vi fick hörselsnäckor med engelskt tal i som faktiskt fungerade bra. Jag tyckte att det var roligt, och avslappnande. Daniel tyckte det var långtråkigt och ganska meningslöst. Så det är nog lite efter tycke och smak och vilken film man ser. Men jag rekommenderar i alla fall ett besök. (Finns en i Sunshine City med, den ska vara lite nyare och kanske är bättre om man är i krokarna – t.ex. för att besöka Pokémon Center (vilket i och för sig finns ett litet vid Skytree med!)).

Allt som allt var det en mycket bra dag, den blev inte heller sämre av en glass på  Baskin-Robbins! En mycket nöjd tjej!