Jag är så glad att jag kom iväg på KENT i Luleå trots allt. Det var ju lite om och men med det där. Först så skulle vi – jag, Mathilda och Eric ha biljetter till KENT i Stockholm. Men de tog slut. Så jag köpte 3 till KENT i Luleå. För att inte se de var inte ett alternativ. Sen, inom loppet sv några minuter, släpptes biljetterna till Stockholm fast en dag tidigare. Där fick jag tag på 3 sittplatser. Samtidigt som Emil fick tag på 3 ståplatser. Så från att 7 minuter tidigare inte haft några KENT biljetter så hade vi nu alltså 9 KENT biljetter. What to do?
Jo, jag sålde de tre sittplatserna i Stockholm till en kompis som inte lyckas fått några. Och sen hoppades jag på att kunna sälja de tre till Lule senare. Men ju längre tiden gick ju mer säker blev jag på att jag ville se konserten och inte sälja biljetterna. Men då typ ingen bor kvar här uppe och resten inte gillar KENT så stod jag där själv med 3 biljetter. Så jag fråga snällt Daniel om han inte kunde tänka sig att åka med mig. Tur att jag har en snäll sambo – så såklart gjorde han det!
Så igår var det dags. KENT i Coop Arena Norrbotten. Senast de spelade här var 2000 hade de konstaterat, i Pontushallen informerade publiken. Nu var det dags för sista spelningen. Och om den var bra! Hits på hits, blandat med några låtar som publiken bara älskar som till exempel Utan dina andetag.
Jocke var ovanligt pratglad och berättade om gymnasietiden på S:t Eskilsgymnasium och cykelturer mellan Slagsta och Torshälla. Allla Eskilstunabor vet vad jag pratar om. Som vanligt var scenen grym, alla rörliga bakgrundsbilder vackra och passade perfekt till låtarna. Även snyggt att de hade plockat med gamla kopplingar till tidigare skivor, så som de vita tigrarna till exempel.
En riktigt riktigt bra konsert! Ser fram emot Stockholm i December. Men det här blir svårslaget, hemma i Lule är alltid hemma i Lule!
