– Jag läste ut en bok om att vara stark-skör idag. Den kändes väldigt mycket som mig.
– Har du självdiagnostiserat dig igen?
Ironin i detta. Tänk inte så mycket. Klassisk kommentar till de som är just stark-sköra enligt boken ”Drunkna inte i dina känslor”.
I vanliga fall tycker jag inte att jag lidigt av kommentarer som ”var inte så känslig”. Det har nog aldrig varit jag. Men anledningen till att jag ändå tror att jag är stark-skör var att boken träffade rakt in i hjärtat.
Vi är starka, men vi tar in extremt mycket intryck och påverkas av andras humör och känslor. Vi ser detaljer och känner hur andra mår, samtidigt som vi är drivna, vill uppleva, blir uttråkade och kan stå på barrikaderna. En udda kombination sägs det.
Men också 20% av befolkning antas vara högkänsliga. Det gäller både djur och människor och antas behövas för att flocken ska må som bäst.
Intressant. Alla intryck gör att vi kräver mer egentid. För att ladda om batterierna. Tar åt oss mycket av filmer, böcker, musik, konst och annat vackert, som naturen.
Jag läste boken som ljudbok, då är den dryga 4h. Och jag började faktiskt om från början i morse. Inläsningen är så bra gjord och jag måste verkligen fundera ett varv till på det här.
Stark-skör är dock ingen självdiagnos. För att det är ingen diagnos alls egentligen. Finns inget formulär som ska kryddas eller tester som ska göras. Men vetskapen om att, det kanske är därför vi känner oss annorlunda, det är allt som behövs.
