Onsdag – alltså ingen inbokad träning och just den här veckan passade en vilodag från träningen alldeles utmärkt. Men just namnet ”vilodag” känns alltid fel, för dessa dagar är alltid knökade med allt ”att göra” som jag inte hinner med annars. Som att handla och uträtta ärenden.
Dagens viktigast ärende blev uträttat tillsammans med Daniel efter jobbet. Jag har aldrig (okej, på senaste 10 åren) haft svårt för att göra saker själv, men när det finns stöttning att få -varför inte kliva in lite i comfortzonen? Energin kan användas på något annat ställe. Så, jag och Daniel åkte till Elgiganten för att köpa dator. Jag har nu velat tillräckligt och det var dags att bestämma sig. Att Daniel var med tillförde väl egentligen inte supermycket – mer bara känslan av att om det kom några konstiga frågor så har man någon att luta sig tillbaka på. Han stod och pratade med en gammal kollega när jag handlade datorn av en annan säljare – så ja, han bidrog väl inte jättemycket, men det var liksom inte grejen. Håller ni inte med – ibland är bara vetskapen av att inte vara ”själv” tillräcklig för att ta bort den där lilla jobbiga tröskeln för att göra saker?! Sen kan den andra personen egentligen göra hur lite som helst – bara den finns med. Nu har jag i alla fall köpt dator – skönt! Beslut och inköp klart. Bara det roliga med att packa upp och fixa iordning. Men det blir imorgon. För idag har det nämligen varit fullt… Med det här.
A Wall Of Shoes! Varför har jag typ 100 skokartonger i vardagsrummet?
Jo, för att Daniel har ordnat det här!
Titta! Mina skor syns! De är lite för många, lägenheten är lite för liten och jag har alldeles för många väskor som förstör ordningen i garderoben. Men allting står inte i lådor längre! Nu syns det vad som finns och kanske kan jag slita, slänga och städa ur på ett annat sätt nu. Blev liksomen tydligare begränsing på utrymmet. Många av de där skorna har jag haft typ sen högstadiet men skött bra och använt sporadiskt, då håller de länge. Men det börjar bli dags att slänga och byta ut!
Daniels förhoppning var att förändring skulle ge plats för hans nya hobby – med andra ord, plats för ett vapenskåp. (Jakt och skytte). Det är supertrångt i garderoben. Men jag tror att vill man så går det. Han har verkligen försökt nu – så han är värd de. Får se om vi kan fixa till något bra!
Det här var förresten gårdagens fysavslutning efter dryga en timmes thai-pass. Lite småtungt ;) Tack Combat Academy för utlåning av bilden. 