Goddagens från ett somrigt Sverige! Idag har varit en sådan där dag då jag njutit av den Svenska sommaren trots att jag börjat jobba igen. Jag har också en sådan där skön känsla i kroppen när det inte känns jobbigt att det är söndagskväll, utan jag ser faktiskt, på riktigt fram emot veckan. Flera av kollegorna kommer tillbaka och jag har nästan saknat de över sommaren. Det trodde jag inte för 3 år sedan. Stefan har gjort ett bra jobb med Certex – vi alla har gjort ett bra jobb. Sakta med säkert blir det en mer modern arbetsplats och jag känner mig faktiskt tacksam att få vara en del av förändringen. Hösten 2016 – nu kör vi. Men – först ska vi njuta av det som återstår av sommaren!
Som titeln lyder – gröna fingrar sökes. I och med att vi numer bor i hus kommer liksom hela den där biten med trädgård med på köpet. På gott och ont. Jag fullkomligt älskar att vi har en gräsmatta (som jag för övrigt måste klippa imorgon!) med det innebär också att vi har plantor, träd, buskar, örter och diverse andra gröna föremål att sköta om. (Ibland känns det som att jag hade hanterat Gröna Lyktan bättre än Gröna Blomman…) Innan lägenheten var det mesta jag hade ägt i blomsterväg kaktusar – I can do Kaktusar. Sen börjar det bli jobbigare. Men jag har i alla fall bara tagit död på en Orkidée (sorry Lovisa!).
Igår kom Emelie och Viktor förbi på besök (jippi – vi bor äntligen inte massvis med mil ifrån varandra) och som inflyttningspresent fick vi den här superfina lådan med diverse ätbara ”blommor”.
Här pratar vi om familjen gröna-fingrar-them-selves som ger mig och Daniel den här. Tack för förtroendet – wish me luck! I den fina lådan fanns Chili (direktiven: vattnas dagligen!), Gräslök, Mynta och Äppelmynta. Så fint! Nu ska vi bara införskaffa lite krukor som vi kan plantera dessa i. Hemodlad chili, häftigt! Däremot känns det som att ett visst mått av gröna fingrar behövs. Jag har alltid starkt hävdat att jag inte haft några. Men med tanke på min släkts frenetiska blomsterintresse så har jag väl lärt mig ett och annat på vägen. Annars får jag väl ringa en vän – i det här fallet Mamma!