Idag var det julgransplundring här hemma. Klassiska 10 miljoner granbarr i hela huset och demolering av pepparkakshuset. Under årens lopp har jag samlat på mig ett gäng julgrejer. Mamma har sparat mycket hemma hos de, men successivt har jag plockat över mina saker till mitt hem. Som sig bör.
Ju mindre boende man har ju mindre julsaker behövs så klart för att få julstämning. Men med ett stort hus att inreda fanns det potential att leta fram mer av det som varit gömt i gömmorna. Ändå körde vi på lugnt i år. Det är fortfarande för stökigt bland byggprojekt och oinredda rum för att gå all in på julsaker. Men nästa år så! Älskar julsaker. Där av anledningen till att jag inte haft någon brådska att plocka bort de. Men nu var det liksom dags. Julgransplundringen var ett faktum och nu är det januarikänsla även här.
Jag tycker alltid att det känns lite vemodigt att plocka undan julsakerna. Som att den där mysiga tiden över jul liksom försvinner. Men jag vet ju att den kommer tillbaka igen. Snabbare än man tror. Och just nu längtar jag så klart också till ljusare tider, där man kan simma, springa och njuta av långa kvällar. Men först skulle jag gärna få lite mer snö en stund.
En trevlig del av julgransplundringen är i alla fall att man får demolera pepparkakshuset! Muminhuset i pepparkaksversion är nu mera ett minne. Tack för kvällsfikat! De som får för sig att pepparkakshus kan limmas ihop (ja med riktigt lim) de har liksom fått de hela om bakfoten. Ja det kanske blir snyggare, men hallå hela grejen är ju utmaningen att få ihop det med ätbara delar. Och sen nöjet att få käka lite dammiga pepparkakor i Januari. Nej socker och kristyr är det som gäller. Ur ett nyttighets perspektiv lovar jag i alla fall att socker är bättre än lim…
Grisen fick också säga hej då! Bye Bye julen för den här gången!
