man kan om man vill

Okej – det kanske faktiskt inte är första Oktober Men För H***te vädret det är ju Juni! Regn regn och åter regn! Men… För att se det från den ljusa sidan var det ju ändå soligt nu i eftermiddag! Dagen bestod av en relativt tidig morgon på jobbet. Katalogmöte (vilket alltid resulterar i organisatorisk diskussion – vem gör vad och hur löser vi världens problem…) lite tydligare blev det väl men många bitar återstår. Eftermiddagen på jobbet bjöd på lite fler diskussioner, samt en lyxbit jordgubbstårta från kollegans bröllopsdag! 

Efter jobbet blev det en sväng till gymmet med Daniel (efter en knäckemacka med sommarskinka och senap! Mumsfilibabba) 

  
Intensivt bröstpass stod på schemat och jag trodde aldrig vi skulle bli klara. Började dessutom passet med träningsverk ifrån gårdagens Thaiboxning. Men det kändes bra att komma till gymmet igen – var ju en stund sen och är inte en frekvent besökare längre, men ett pass i veckan vore nice att få in (om inte annat för att motivera gymkortet ;) ) Kommer nog känna av träningen imorgon vilket är härligt – var länge sen jag hade träningsvärk nu (så stor skillnad när man tränar regelbundet med just träningsvärk – man få väldigt sällan det nu). 

Efter gymmet blev det en sväng förbi Ica för planerar inköp av färska  jordgubbar men de var slut så blev blåbär från Spanien och frysta jordgubbar som serverades till Daniels nya favorit (och min) proteinpannkakor! 

   
 Smaskens värre!

Sen har jag påtat lite med förberedelser till en kompis födelsedagspresent – han ska få den imorgon så lägger upp bilder då! Blev fint :)

Nu sitter jag i soffan – ska köra en omgång franska och sedan sova. Imorgon blir det som sagt födelsedagsfirande, och detta genom middag på Flying Elk i gamla stan :) Ska se om jag hinner trycka in ett löppass innan också – vore sjukt fint! Snart Nike Women Running Sthlm!

Tänkte haka på den här utmaningen med från Sofias blogg uppochhoppa.se

  
Så vi börjar väl på 1: En introduktion till min träningsblogg!

Tja, träningsblogg och träningsblogg – en blogg är det ju och det är ju faktiskt hyfsat mycket träning mellan varven. Så vi får väl kalla den träningsblogg då…i alla fall lite, ibland!

Jag är ju egentligen ingen träningstjej. Har alltid föredragit musik och sång och annat framför träning. Mins föräldrar gjorde väl några försök när jag var liten – gymnastik minns jag när jag var väldigt liten, golf (mest för att de själva tyckte att jag skulle bli bra på det tror jag ;) jag dansade ett tag, både breakdance (slutade så fort de skulle snurra på huvudet), salsa och med klassen en sväng bugg. Nja, pardans är inte min femma! Jag tränade Judo en stund också – det var rätt skoj! Men sen började en tjej som var alldeles för ambitiös och slängde folk i golvet lite som hon ville utan att bry sig och jag tyckte det blev läskigt och slutade. Det jag mest frekvent hållit igång med sen jag var ganska liten var pass på gymmet – gillade Body Combat och körde det ganska mycket. När jag flyttade och pluggade blev det även en del body pump och spinning och då och då några vändor på gymmet. Sen flyttade jag och skrev Ex-jobb i Finspång av alla ställen, tränade vidare Core, indoor walking och lite gym och spinning ibland. Sen skulle vi ju flytta och träningskortet gick ut innan flytten blev av – så då blev det löpning, börjar med 2km och dog och ökade successivt under den sommaren på med träning. Och någonstans under den där löpintensiva sommaren så träffade jag världens bästa Daniel – som av någon underlig anledning tog mig för en träningstjej. ”Du snackade massa löpning och så” och ja det gjorde jag nog – singel i Eskilstuna och boende hos föräldrarna innan nya jobbet som väntade till hösten var kanske inte jättespännande så det var nog ganska mycket löprundor just då! Hur som haver visade det ju sig att den där tillfälliga sommarflörten var ganska vettig och då jag flyttade till England ungefär 3 veckor efter jag träffat Daniel så blev det många timmar telefonen (vilket alla som någonsin träffat Daniel säkert är förundrade över – han är ingen telefonpratare och han ringde i princip varje kväll i 6 månader!) I vart fall blev det i alla fall en hel del dötid i Bawtry i England (blundar du har du missat stället) men de hade i alla fall ett gym – ett sådant där härligt gym där man liksom känner sig bäst (alltså raka motsatsen till sats på östermalm om jag förstått det hela rätt). (En kille satt ofta och hängde på gymmet och man såg honom sällan göra några rep, och om han gjorde det och man fick maskinen efter honom var det bara att lasta på vikter – tror faktiskt att han mest var där för att gömma sig från sin flickvän eller faktiskt säga att han varit på gymmet – vilket han ju trots allt hade). Där hängde jag i brist på annat att göra ganska ofta och blev en hel del löpband och lite armhävningar, situps etc i världen minsta streching rum (tänk The cupboard under the stairs!) Ett halvår senare flyttade jag hem till Sverige igen men till en ny stad, Stockholm. Daniel bodde kvar i Eskilstuna och tiden efter jobbet spenderades ofta löpandes efter vattnet på söder eller på gymmet i Eriksdalsbadet. Med en ständigt supplerande Daniel att prata med blev träningen roligare och att han själv alltid var så duktigt (och hade fina sexpack) gjorde ju inte saken sämre. Efter Stockholm, bodde vi gemensamt ett tag i Eskilstuna och jag pendlade till Stockholm vilket tog sådär 4h om dagen totalt – det enda som fick plats ibland då var löpning och träningen var ganska dålig just då men detta var bara tre månader och jag försökte kompensera så mycket som möjligt på helgen när Daniel ofta jobbade. Sen kom våren och vi flyttade till Täby och 4h pendling förvandlades till 10min cykling, jag hade helt plötsligt 3,50 kvar att spendera på andra saker varje dag. Precis vid jobbet fanns ett gym – jag började där och tog med träningsväskan till jobbet och passade på att träna så många vardagar jag kunde  efte jobbet. Men sen lockade Combat Academy som låg på andra sidan byggnaden med sin Thaiboxning. Det skulle ju vara grym träning och det vore ju skoj att inte bara vifta i luften som i Body Combat och det stod tydligt att det var mitsträning och man inte alls behövde sparras om man inte ville. Så jag började – och fastnade! 1,5år senare tycker jag fortfarande att thaiboxning är den roligaste träningsformen jag prövat. Och under tidens gång har jag gått ifrån att tycka tisdagar och torsdagar var mycket till att träna tisdag,torsdag och sparring på söndagar (jo det blev sparring med längs vägen) och utöver det försöka hinna med löpningen som jag ju gillar och inte vill tappa och kanske något gympass för att inte tappa alla muskler. Och sen har jag hittar ett härligt gäng med vänner på Combat som gör att även när jag tycker det är kämpigt att ta mig dig så gör jag det – för jag vet att jag har kul och kommer ha ett leende på läpparna när jag kommer hem – och ibland ett blåmärke eller två ;) Och i det där vill jag tacka min ständiga inspirationskälla och positivafläkt Daniel med de så uttjatade orden – utan dig hade det inte varit möjligt. Jag har inte takt något världsrekord men att förvandla en tjej som inte gillar träning till någon som nyss skrev om en ”träningsblogg” det är stort för mig. Och jag vet att träning kommer att fortsätta vara en del av min vardag framöver! Det är introt till min träning och träningsblogg!