Browsing Tag

gym

Knärehab – när man tar tag i saker

10 oktober, 2017

Tillhör du de som springer till läkaren för ”att vara säker” så fort du är det minsta osäker på att något inte fungerar som det ska? Eller är du som mig, den där som tänker att ”det ordnar sig” och in i det längsta övertalar sig själv om att ”det går nog över”?

Ibland är det ganska tröttsamt att vara den sistnämnda. Säkert för min omgivning med när jag gnäller på saker som inte funkar och i nästa andetag suckar att ”det är inte så farligt, det går nog över snart”. Tills jag sådär sex månader senare inser att fasiken, det kanske inte går över.

Ni vet mitt knä – ja precis, jag har tjatat här med. Det som liksom pajade i typ Februari. Jag kollade upp det för några veckor sedan. Läkaren konstaterade att det inte var något fel på knät i sig, men att jag var i behov av att stärka upp det. Eftersom vi kvinnor tydligen överlag tränar alldeles för dåligt knästabilitet och vi generellt är ganska svaga där. (Speciellt ni fotbolls- och slalomtjejer där ute, in och träna!) Så jag bokade tid hos sjukgymnasten. Samma dag gjorde jag det till och med! De ni!

Knärehab - när man tar tag i saker

Så förra veckan var jag där, hos sjukgymnasten alltså för att få ett program för knärehab. Hon konstaterade att jag hade ”små knäskålar” och angående stela höfter att ”jag nog var född så”. Kändes ju som att jag kunde göra mycket där! Men. Hon tyckte att det var bra att jag kommit dit, så vi kunde stärka upp knäna och se till att lägga in övningar för höften för att se till att behålla den lilla rörlighet som jag har. Så ja, proffsatlet i thaiboxning blir jag nog tyvärr aldrig, om det var någon som trodde det. Däremot var det en väldigt bra sport för att röra sig i ytterlägena – så det var ju positivt!

Efter genomgång hos sjukgymnasten två gånger förra veckan så rev jag idag av första passet på gymmet själv med knärehab. En timme blev det med uppvärming på crosstrainern och en jädrans massa knäövningar. Det var dragövningar i kabelmaskin (kul!), benböj på Bosu-boll (svajigt värre), benböj i maskin, step-up på bräda och en specialare på sidoplanka. Den sistnämnda tillhör ju inte favoriten kan jag ju säga. Just sidoplanka är verkligen inte min favorit. Vanlig planka fine, inga problem (ett tag i alla fall!) men sidoplanka. Tungt, tungt, tungt. Speciellt när man ska upp med ena benet i luften och vifta!

Så det har jag gjort i träningsväg idag – kört knärehab! Om du går och funderar på om du ska kolla upp något – bara gör det! Jag hade kunnat kört det här i ett halvår nu och inte bara försökt vänta ut det! Som Nike säger – just do it!

Jag kan inte förstå varför du bänkar så snett?!

8 februari, 2017

Dagens PT-pass och kommentaren ”jag kan inte förstå varför du bänkar så snett?!” Vi tar det från början.

Här är jag (no kidding!) laddad för PT-pass med bästa Sophia fortfarande iklädd jobbkläder – brukar faktiskt inte träna i kavaj.

Jag kan inte förstå varför du bänkar så snett?!

Efter att ha bytt om till en outfit utan kavaj blev det lite uppvärmning själv på en cross-trainer. Sen var dagens fokus egentligen marklyft. Vi konstaterade med ett garv att jag är ganska bra på att göra fel. Jag gör nämligen fel höftfällning i benpressen, men den skulle vara rätt i marklyften, men där gör jag också fel. Men om jag gjorde tvärt om skulle det bli rätt. Så jag kan alltså, men på fel ställe. Den du!

Ne men jag är ganska övertygad om att det har att göra med att fäll höften” är ett begrepp som fram tills att jag började träna med Sophia typ inte varit begripligt för mig. Jag har liksom inte lyckats skapa någon rörlighet i höftbenen och bäckenet utan alltid typ böjt ryggen eller benen. Så det är som ett helt rörelseregister som jag aldrig använt. Måste säga att det inte är helt lätt! Sådär snart 30 år försent liksom. Jaja, bättre sent än aldrig heter det ju.

Men, trots inte allt för snygga, men ändå betydligt bättre marklyft än tidigare så avslutade jag seten med att dra upp 90kg i marklyft. Inte fyskam ändå! Med lite teknik så ska det nog gå att kötta på 100kg och förhoppningsvis mer därtill. Det vore ju coolt!

Så efter att ha lämnat marklyften gick vi över till bänkpress. Där fick jag utan några instruktioner göra en del rep själv. Sophia var mycket nöjd med mig och om tekniken är bristfällig i marklyft och benböj så är den desto bättre i bänkpress. Men, det var ju en liten detalj. När vi började hänga på lite mer ordentliga tyngder så utbrister PT:n ”Jag kan inte förstå varför du bänkar så snett?! Du håller ju greppet rakt och mitten på stången är också rakt ovanför bröstet!” En kort fundering senare säger jag Öhm, thaiboxningssyndrom kanske?  Stancen är ju trots allt precis så – sne. Med vänster hand längre fram och höger arm närmare. Vi konstaterade att jo, det var nog mycket möjligt att det var orsaken. Life as a boxer!  Snappade Camilla ovanstående och fick det supportande svaret kommer du ihåg när jag envisades att stå i stance på surfingbrädan? Jag kommer ihåg! Det var kul!

Men förutom att det inte var helt rakt så är ändå bänkpress det jag tycker är roligast och som går bäst! Om vi pratar basövningar på gymmet. Lyckades trycka upp 50kg! Jag är nöjd!

Sen blev det storhandling och kylskåpet är nu återigen uppladdat med grönsaker för ett mindre regemente. Om det är något jag blivit bättre på de senaste åren så är det just att ha med det gröna till varje måltid. Och nu, med smoothie till frukost så har jag även prickat in frukosten.

Handlar du mycket grönt och frukt? Vad är i så fall favoriten – vad har du alltid i kylskåpet (eller panikar lite smått när det är slut)?

Träning på resande fot – det går visst

26 januari, 2017

Jag trodde aldrig i mitt liv att jag skulle bli en sådan som släpade med sig träningskläder på en resa. Allra minst på en resa med bara en övernattning. Men nu har jag blivit en sådan, sen ett tag tillbaka.

Untitled

Förut såg jag det, för att hårdra det, som ett straff att behöva träna på semestern. Nu var det visserligen inte semester utan en jobbresa. Men förr hade jag sett det på samma sätt ändå – som ett uppenbart tillfälle att slippa träna. Men det där mindsetet som allt träningsfolk pratar om. Det finns ändå. När träningen blir något positivt som man vill göra. Jag påstår inte att jag inte tycker det är skönt att bara sitta och slöa. Men rastlösheten som infinner sig vet jag att jag kan få bukt på genom att träna. Något jag inte förstod förut.

Träning på resande fot - det går visst

Träning på resande fot – det går visst! Man kan till och med bli röd i ansiktet och skakig på handen!

Sen den där känslan som alla pratar om. Känslan när man har tränat. När man känner sig sådär duktig och nöjd med sig själv. Svettig och härlig. Och känslan att hoppa in i duschen. Eller som igår – i poolen.

Jag kollade innan jag åkte upp att det fanns ett gym på hotellet och plockade sen med mig träningskläder. Såg dessutom att det fanns en pool och plockade så klart med mig en bikini, blötdjur som jag är. Så efter jobbet och innan middagen slängde jag på mig träningskläderna och brände av 30 minuter backträning på löpbandet. Ni vet när man sätter på random och bestämmer hastighet. Så 10 km/h konstant och sen variation i lutning. När man springer på mer än 5 i lutning, då är det fasiken tufft.

Avslutade sedan passet med lite latsdrag och situps på pilatesboll (lite utav min favvo när det kommer till situps) och sen typ solhälsning b. Kommit på att den solhälsningen (alla yogisar skulle säkert gråta av att se min tolkning av den) är skiten för kontorsstela ryggar.

Men efter löpning och gym får man lyxa vidare till pool och sauna. Så det så!

Skapligt nöjd tjej som fick avsluta dagen med lite simning och pool-plaskande. Sen att jag ägnade halva tiden åt att öva roundhouse-teknik i vattnet, det är en annan femma!

Bada, bada, baaaada

Bada, bada, baaaada