Upp tidigt för att hinna med hotellfrukosten och ut i solen för att besöka massa intressanta platser och uppleva Tokyo full ut, har varit planen många dagar den här resan. Men både jag och Daniel har varit trötta och sovit lite extra många morgonar, vilket blivit sådär halva förmiddagarna.
Det är ändå semester och det har varit så skönt att få vila lite. Efter många avverkade steg varje dag och mycket intryck behövde kroppen lite vila. Att Daniel som dessutom alltid är morgonpigg kunnat sova till klockan 11 flera dagar har bara varit en bonus. (Okej, vi fastnade i diverse sociala medier på hotellrummet fram till 02.30 x-antal dagar också, så kanske kan ha sin förklaring).
Det måste också tilläggs till våra sovmorgonar att i vanliga fall är ju begreppet hotellfrukost något lyxigt och något man verkligen ser fram emot som gör att man pallarar sig upp innan 10 när de oftast stänger. Så är inte fallet här.
För det första är frukosten mycket skum, stekt fisk, olika inlagt sjögräs, fermenterade bönor (Nattō) en ”fresh sallad bar” som hotellet skryter om så består av i princip torra gurkbitar, mindre bra smakande små körsbärstomater, lite skrumpen grönsallad, inlagd majs och lite kokta grönsaker. Sen finns det oftast (om den inte är slut) en frukt, en morgon var det citroner i skivor (mmuumms…not). Sen finns det Scrambled eggs (som också är konstiga på något vis), kokkorv i småbitar, yoghurt som verkar hemgjord eller något liknande för den är geléig och smakar surt. Utöver det vitt, vitt,vitt rostbröd i tjockleken 2cm och det bästa, några minismå typ croissanter.
Utöver det kan man få en skål mindre god miso-soppa, thé-liknande superblaskigt kaffe, extremt små skålar med cornflakes och mjölk (tar man mer än 4 matskedar cornflakes verkar det suspekt) och så klart ris. Men inte soja (fast jag hittade en flaska sen som lite räddade frukosten) eftersom det enligt vår guidebok inte är okej att hälla soja på riset i Japan då det ”förstör riset” och anses fult. Bara ris är ändå rätt tråkigt, säger en risälskare! Det låter som det finns en del att välja på. Men efter att ha varit experementell första dagen har jag skurit ned mer och mer på det ”skumma” och nu är det typ vitt bröd, vitt ris, ”vitt” kaffe, vit mjölk, vita cornflakes och torr sallad. Inte mycket att hurra för när klockan ringer.
Sen har frukosten även öppet till 10 – men köket har bara öppet till 09.30. Fast i praktiken stänger allt 09.30, för då börjar de plocka bort maten. Om det nu finns något kvar då. För tar det slut är det slut.
Vi måste väl erkänna att det har blivit några frukostar ute (hur mycket bättre dessa varit är ju dock diskutabelt) när klockan ringt och vi bara ”nej palla” och sovit en stund till.
Men det är ändå sådana här saker som gör en upplevelse, en resa.Visst det finns så mycket bättre frukostar. Och bara det hade funnits något som kändes ”men det här är gott” så hade det ju varit fine. Som när vi var i Singapore, där fanns det nudlar och friterad kyckling – visst, mycket skumt till frukost, men ändå gott. Här är det mest smaklös och vitt. Längtar så efter lite fibrer!
Så vi har kört någon frukost på ”knappen” – en restaurangkedja med ris-skålar med diverse kött ovanpå som har en symbol som ser ut som en knapp som logga. Sen har vi kört några på Starbucks, ham-and-cheese macka och en riktig, svart kaffe är yummy, även om mättnaden är sådär efteråt. Sen prövade vi Subway en dag, var väl inte heller någon höjdare, tidig lunch blev det. Och sen har vi såklart käkat på hotellet några dagar.
Men åker du till Tokyo så ska du nog inte förvänta dig Continental Breakfast som den är hemma. Men det beror ju så klart på vilket hotell det är!
9